I have done notes in swedish, translating the french text... so if you excuse, I will just write down some of the notes (for myself):
köket och hushållsarbete som makt, behärska domän
ritualiserat - därför låg status
men kräver fantasi, abstraktionsförmåga, simultankapacitet, minne
organisera, kombinera, uppfinna
matlagning är en slags forskning
"slösa" - ägna sin rid åt någon som är dömt att försvinna
maten har dock ofta hög status, men inte den som lagar den (om det inte råkar vara en manlig kock) vardagsmaten mot finmaten/ bukfyllnad vs lyxkonsumtion
matlagning kräver noggrann tidsberäkning, mått- mängdkunskap - matematik
vardagsintelligens, många delmoment som överlappar varandra
laga sin egen mat ger lycka - över att skapa någonting själv, vara med och forma verkligheten
ny kunskap har ersatt gammal
förr rådde smak-lukt-utseende kunskap på råvaror. marknader. man fick lita på sin nedärvda kunskap, producerade själv eller var nära produktionen.
numera krävs flera års skolutbildning för att handla på i en vanlig affär - läsförmåga, kunskap om alla tillsatser, bäst före datum, märkningar, märken, miljö, näringsvärden, ekonomi, etik, fusk i produktionskedjan samt kunskap om alla verktyg/apparater, många elektriska, som använs i vardagsköket.
maten är mycket mer komplicerad än bara energiintag
kultur, tillgång
vad vissa tycker är äckligt är delikatesser för andra
smutsen, vad som anses äckligt
varje måltid man lagar är en möjlighet att lyckas eller misslyckas. en enskild måltid har inte så stor betydelse, men upprepningen, följden av alla måltider man lagar, har betydelse
kunskapen om hur man sparar mat, torkar, konserverar etc... har nästa helt försvunnit på ett par generationer
matlagning, en kunskap som hör välbeställda till, de fattiga har ingen kokkonst/kökskonst, det finns inte pengar att variera sig med, man äter ofta samma mat varje dag, värst på landsbygden, små bondgårdar, extremt enformigt
maten är en del av vad samhället är
ett språk genom vilket ett samhälle omedvetet översätter vad det är
att följa reglerna för vad man äter är att respektera världsordningen
till stor del äter vi våra minnen - vi tycker om det som vi fick av våra föräldrar (detta kan delvis appliceras på dagens nomadisering, resande liv också - vi tar ofta med oss matminnen och vanor från resor)
äta är inte bara att hålla kroppen vid liv
även ett sätt att konkretisera ett av förhållandena mellan personindivid och världen
vi äter även våra föreställningar om hälsa
mycket en klassfråga också såklart
relationen till den matande modern
senare relationen till den egna kroppen och dess nedbrytningsprocess
mat - kärlek - fysisk närhet - sinnenas njutning
bordet, ätande vid bord hyllar framför allt munnen. äta - tala. munnen är ceremonins centrum
matlagning är lika mental som praktisk
komma ihåg vad man ätit tidigare, preferenser, allergier etc...
alla prylar, maskiner samt halvfabrikat har suddat ut gränsen mellan privat o offentlig matlagning. färdigmat hemma, "hemlagat" på restaurang
förlust av många gester o mycket kunskap som blivit onödiga. förlust därmed av makt, skaparglädje och kontroll
alla vardagsgester skapar/ bildar livsstilen, ger en ens eget livsutrymme. Mångfalden av gester/sätt att göra ger form åt vardagslivet och gör det socuiala livet rikt.
behöver förstå det symboliska kapitalet i vardagspraktiker
No comments:
Post a Comment